Det som är självklart på skjutbanan är främmande i skogen. När vi skjuter träffar knallen från skottet trumhinnan med våldsam kraft. Följden blir nedsatt hörsel, som ibland visar sig så långt efteråt som tjugo eller trettio år.
Trumhinnan är en liten, ytterst känslig, kroppsdel som reagerar för det tryck som uppstår av ljudvågor. Vi hör allt från den svagaste viskning till fina diskantljud från CD-spelaren. Ett pistol- eller gevärsskott åstadkommer en tryckvåg, som innebär brutalt våld på de små känsliga hörselorganen. 
Att skjuta på skjutbanan utan hörselskydd skulle bli olidligt. Men när vi skjuter mot ett villebråd hör vi inte knallen. Den starka synkoncentrationen gör att substanser i hjärnan blockerar de nerver som gör att vi hör. Samma fenomen gör att vi inte märker rekylen i axeln. Men att du inte hör den obehagliga knallen betyder inte, att knallen inte skadar hörseln.
Tryckvågen som skadar hörseln är tio gånger snabbare än de sinnen som gör att du hör. När du hör smällen är det i själva verket inte den högsta toppen på knallen du hör. Toppljudet är redan över, med de skador som det kan ha vållat.
Obehaglig sanning
Detta är den obehagliga sanningen. Varje ljud som upplevs som obehagligt är farligt. Men även ljud som upplevs som obetydliga eller beskedliga kan vara ytterst skadliga för hörselorganen. Med andra ord, vissa skadliga ljud hör du, andra skadliga ljud är så snabba att du aldrig hinner höra dem.
När den våldsamma tryckvågens högsta topp träffar trumhinnan så hör du det inte. När ljudet har sjunkit en bit, tryckvågen har avtagit, då hör du ljudet. Tryckvågen mot trumhinnan träffar våldsamt, som ett hårt och snabbt piskrapp. Du hör med hjälp av många mikroskopiskt små hårceller i Basilar-membranet i innerörat.
En våldsam knall slår ut ett antal hårceller, ungefär som när en stormvind böjer ned den vajande säden på en åker. Många skarpa knallar orsakar en utmattning som knäcker de ytterst fina hårcellerna. Precis som alltför ihållande blåst till slut knäcker och förstör säden på fälten.
Snabba toppljud
Skottljuden kallas transientljud, snabba toppljud. Även begreppet ”pik” (peak) förekommer. Praktiskt kan man säga, att ordet betyder ett pilformat toppljud. Extremt högt och snabbt. På skjutbanan går det att skydda öronen, men förvånansvärt nog finns det inga regler om att hörselskydd måste användas.
Proppar i öronen dämpar hyggligt och är det minsta man ska ta till för att skydda hörseln. Är den en gång förlorad, så är det för alltid.
Kåpor skyddar bättre än proppar. Skottljuden, det vill säga tryckvågorna, kan följa skallbenet in till hörselorganen. Därför är kåpor bättre. Kuriöst nog så bidrar faktiskt en mössa till att dämpa tryckvågen mot hjässbenet. Men samtidigt kan mössan minska dämpningen till hörselorganen, om en bit av mössan ligger emellan kåpans tätningsring och huvudet.
Det för skyttar och jägare verkligt intressanta som hänt på senare år är, att de elektroniska hörselskyddskåporna slagit igenom. Dessa kåpor har som karaktäristiskt kännetecken att de släpper igenom vanligt tal men stoppar de farliga skottljuden. Den första frågan är förstås om detta är möjligt. Svaret är ”ja”, tekniken fungerar. Lägg därtill att du hör ljuden i stereo, vilket naturligtvis är avgörande för att en jägare ska kunna använda dem under jakt. Med stereo kan riktningen på det hörda ljudet avgöras.
Radio
En nödvändighet, kanske är det en självklarhet, är att jaktradion kan avlyssnas inne i kåpan. Med en sladd ansluts den vanliga jaktradion via uttaget för hörselsnäckan till den elektroniska hörselskyddskåpan. Det betyder tyst avlyssning, samtidigt som skogens ljud kan höras.
Nu är en del – inte alla – av de elektroniska kåporna så avancerade att de inte bara låter dig höra allt utom de farliga skottljuden. De låter dig höra bättre än utan kåporna för öronen. Det är ett jättekliv framåt som på allvar öppnar vägen för jägarna att både kunna rädda sin hörsel och höra bättre i skogen.
De mest avancerade kåporna på marknaden förstärker alltså ljuden till en högre nivå än vad du utan kåpan på dig skulle kunna uppfatta. Det öppnar intressanta perspektiv. Prasslande gräs under klövarna på en älg eller ett rådjur kan nu höras betydligt tidigare än förut.
Det tar faktiskt ett tag innan man vant sig vid trycket och värmen om öronen. Men sedan blir det nästan som ett behov, inte minst när man blivit på det klara med vilka skador man orsakar sina känsliga hörselorgan med skottljud som man inte hör.
Tidigare trodde jag alltid att ljud som man inte hörde var ofarliga ljud.
Stereo
En finess på de dyraste elektroniska kåporna är, att förstärkningen kan justeras separat på vänster respektive höger sida så att man ställer in kåporna efter sig själv. Den som hör något mindre på ett öra ställer då in förstärkningen så, att det blir balans i stereomottagningen. Med kåporna på ska då ett rakt framifrån kommande ljud också uppfattas som om det kommer rakt framifrån.
De moderna elektroniska hörselskyddskåporna finns i utföranden från uselt till högsta klass. Att elektronik och kvalitet skiljer markant är alldeles uppenbart. Priset är också därefter. Precis som när det gäller en vanlig stereo för hemmabruk så finns det kåpor som ser maffiga ut men som inte imponerar på en fackman. Så det gäller att välja och väga pris mot vad du får för pengarna.
Lyssna framför allt noga på ljudåtergivningen. Det är kanske inte så noga om det knastrar lite och rösterna låter konstiga om man bara ska ha kåporna på skjutbanan.
Men i skogen, där vill i alla fall jag ha toppklass på ljudkvaliteten.
Batteriförbrukningen brukar användas som en värdemätare på hur avancerad elektroniken är. De flesta elektronikkåporna har förstås uppladdningsbart batteri med en elektronisk ”strömbrytare” som automatiskt stänger av strömmen efter ett visst antal timmar, om du själv glömmer knappen.
Med förstärkningen avstängd ska kåpan täta ordentligt, för på skjutbanan är det irriterande att höra en massa skottljud, även om alla farliga toppljud stängs av i tid. Förstärkningen tar ju upp alla knallar på skjutstationerna intill, eftersom de skottljuden är låga med lågt tryck.
De riktigt höga toppljuden, som är ytterst skadliga för hörseln, hinner vi aldrig höra.
Först när ljudet sjunkit en bit hinner hjärnan reagera och vi hör knallen. Just därför är det viktigt med hörselskydd även om vi inte upplever smällen som obehaglig. Skadan på hörseln uppstår snabbare än vi hinner höra.
Senaste lösningen
Kåporna kan kännas klumpiga under jakt, särskilt under rörlig jakt. Det finns en modern lösning där man använder kroppsanpassade hörseldämpare som även förstärker.
Formgjutna för varje öra
Soundscope heter ett fabrikat som fungerar utmärkt och där jaktradion ansluts trådlöst. Även radiolösningen fungerar perfekt.
Detta är inget hörselskydd för skytte. Det dämpar 20 dB vilket är väldigt mycket och är ypperligt vid jakt. Men vid skytte är det helt otillräckligt.
Hörselkliniker gör en avgjutning. Priset är högt, ca 7 000 inkl moms. Kan verka simpla, men det är tekniskt väl fungerande dämpare som även förstärker vanliga ljud.
Olika krutsorter och olika piplängder påverkar knallen. Här redovisas några uppmätta ljudvärden, uppmätta i decibel enligt C-skalan. Praktiskt kan du bortse från skillnaden mellan den vanligtvis förekommande A-skalan och C-skalan.
Lägg märke till att decibel, tiondels Bell, mäts på en logaritmisk skala. En förhöjning av ljudet med 5-7 decibel innebär en fördubbling. Med andra ord, ett par decibel är en oerhört stor skillnad.
Så högt smäller det
Nedanstående ljudeffekt är den som når dina oskyddade öron under jakt. Mätningen är gjord 10 centimeter från lådan. Tecknet > i tabellen betyder, att instrumentet inte förmådde registrera den allra högsta toppen på knallen.
| Ammunition | Ljudstyrka i dBC | |
| Wetherby 300 Mag | > 166,7 | |
| Sako Hammerhead 30-06 14,3 | > 162.8 | |
| Norma Jaktmatch 30-06 9,5 | > 162,7 | |
| Norma 6,5×55 Ogival 5,2 | 160,8 | |
| Browning 9,3x74R 18,5 | > 160,2 | |
| Norma Jaktmatch 222 3,2 | > 158,5 | |
| Lapua 222 3,6 | 157,2 | |
| Winchester AA US9 kal 12 | 156,3 | |
| GAFAB US5 kal 12 | 155,4 | |
| 22 WM Winchester Sup X Hålspets | 145,5 | |
| 22 LR RWS Röd | 135,5 |
Anmärkning
Mätningen har några år på nacken så viss ammunition kan vara borta och nya har tillkommit som inte finns med i testet.
Så hör vi
Det mänskliga örat består av ytterörat, mellanörat och innerörat. Hörselgången förmedlar det luftburna ljudet till trumhinnan, som omvandlar ljudet till vibrationer.
Mellanörat fungerar som ett motståndsanpassande nät med tre små hävstänger. Dessa överför vibrationerna från trumhinnan till innerörat. Detta består av båggångarna, som kontrollerar vårt balanssinne, och en snäckformad kanal som är vätskefylld. Den snäckformade kanalen delas av det som kallas Basilar-membranet.
Vid ljud fortplantas en vågrörelse i vätskan som sätter en del av membranet i rörelse. Membranet är täckt på ovansidan av tusentals små hårceller, som börjar svänga fram och tillbaka. Hårcellernas rörelser översätts till nervimpulser som via nervbanorna går till hjärnan och där tolkas som ljud.
För höga bullernivåer skadar hårcellerna, vilket betyder att hörseln försämras. En hörselnedsättning märks tydligast vid de frekvenser där örat är känsligast, omkring fyratusen Herz (4 kHz).
Text: Lars-Kristian Bergh
och flugit 37:an i 60 minuter. Dessutom fikat och ätit Sveriges godaste sockerkaka.
Tack för denna viktiga information som jag hittade av en slump. Tycker att Jägarnas förbund borde driva kampanj för hörselskydd vid både jakt och träningsskytte. Dåligt att det inte görs.