Hur skulle polismyndigheten kunna vara en bra organisation om ledningen är inkompetent?

Polisledningen är ett 50-tal personer varav många inte är kompetenta nog för sina befattningar. Påskkravallerna är ett graverande exempel på detta men forskning har tidigare slagit fast att polisorganisationen och dess ledning inte hållet måttet. Långt därifrån.

Polismyndigheten har 212 tjänstemän som enbart arbetar med information och påverkan på allmänheten för att polisen ska framstå i en så bra dager som möjligt. Men bakom PR-tjänstemännen finns en tungrodd byråkrati och många polischefer som är ängsliga och inte har stake nog för att varken ta sitt ansvar eller backa upp poliserna på fältet när så behövs.

Efter kravallerna i påskhelgen har några chefer sagt ”vi ska vara självkritiska för det är klart att det här var ett misslyckande”. Bra. Men sedan då? Kommer någon att sparkas? Nej då. Kommer någon att omplaceras?

Nähä, allt kommer att fortsätta utan konsekvenser för dem som har extra betalt för att ta just ansvar.

Ärr som sitter i länge

Enskilda poliser i kravallerna som attackerades av en aggressiv mobb kommer däremot att för lång tid ha själsliga sår efter att ha förödmjukats och lämnats i sticket av sina chefer som inte satte in rejäla resurser från början. Poliserna på plats hade i vissa situationer solklar rätt att skjuta eftersom hotet mot livet var uppenbart.

Varför sköt inte poliserna varningsskott rakt upp genom taket och sedan verkanseld genom bildörren mot benen på angriparna? Mitt antagande är att dessa välutbildade och erfarna poliser redan före upploppen hade klart för sig konsekvenserna av att en muslim skulle bli skjuten. Medier i arabvärlden och Turkiet skulle driva en hetskampanj mot Sverige och här hemma skulle extrema islamister hetsa mot samhället. Polisernas goda omdöme kontrasterar mot polisledningens brist på detsamma.

Stora brister i utrustningen

Svensk polis har bara två sorters skjutvapen. Kulsprutepistol respektive automatkarbin och pistol. Ingen av dessa vapentyper är lämplig vid de flesta av ingripandena. Tjänstepistolen sägs vara ”sista livlinan” och ska således vara ett självförsvarsvapen. Pepparspray och elchockvapen kan bara användas på korta avstånd, ”elpistolen” på upp till absolut maximalt sex meters avstånd.

Pistolen, självförsvarsvapnet, har använts åtskilliga gånger med onödigt tragisk utgång. De flesta minns nog grabben Erik Torell, som hade Downs syndrom, som sköts ihjäl med ett leksaksvapen i handen. Poliserna sköt 25 skott varav tre träffade Erik.

Hade poliserna haft samma vapen för ingripanden som till exempel polisen i Los Angeles använt i snart 40 år så hade med största sannolikhet Erik Torell fortfarande levt och lekt med sitt leksaksvapen. Polisledningen med rikspolischefen i spetsen är naturligtvis ansvariga för att poliserna på fältet inte har lämpliga vapen. Har någon hört någon politiker utkräva ansvar hos polisledningen?

Förra justitieministern Laila Freivalds vapenfobiska anda härskar fortfarande och polisledningen vågar inte ge poliserna gevärsliknande vapen som kan skjuta ”flygande batonger” och fälla personer till marken på 30 meters avstånd utan att döda.

Onödiga skjutningar

Poliser har en nödvärnsrätt som är mer långtgående än vad som gäller för oss övriga medborgare. Många av våra svagaste i samhället skjuts ihjäl av poliser som känner sig hotade. Psykiskt sjuka är extremt sällan farliga för någon annan än sig själva. När en psyksjuk skriker aggressivt och uttrycker hot av typen ”jag ska döda dig snutjävel” och har en kniv i handen så smäller det. Ofta. Poliserna som skjuter vill inte döda men döden är i stort sett alltid följden när poliskulan träffar bålen på den påskjutne.

Tysk polis har kallat polisammunitionen för ”brutal” och använder en annan typ med minst lika bra stoppegenskaper som Gold Dot som svensk polis använder.

Med lämpligt ingripandevapen skulle flera liv ha sparats under de senaste 10 åren. En del är cyniska och säger att ”det gör väl inget att buset skjuts ihjäl”. Det är en helt oacceptabel inställning. För det första är de flesta som skjuts ihjäl av poliser inga grova våldsbrottslingar och för det andra ska alla lagföras på samma villkor.

Städa uppifrån

Svensk polis behöver en riktig ledare i toppen. Anders Thornberg är nog en duglig person på många sätt men hans bakgrund som först patrullerande polis och sedan spanare på Säpo och så småningom högste chef för säkerhetspolisen ger inte någon antydan om kompetens för att leda ett så stort företag som polismyndigheten med 36 000 anställda.

Det behövs en ”hårding” av t ex Leif Östlings (förre Scania-chefen) kaliber. Eller som den förre chefen för Skatteverket, Lennart Nilsson, som reformerade skatteverket med stenhårda nypor. Någon som får politikernas fulla uppbackning och fria händer för att få hugga yxan i byråkratin, göra radikala omorganisationer och förstås för att få sparka valfritt utvalda chefer.

Den medelmåttighet som så tydligt märks i polisledningen måste städas bort.

Det blir galet fel när man utbildar svenska poliser till världens högsta standard och sedan har en underkompetent och överbyråkratiserad polisledning.

Text och foto: Lars-Kristian Bergh

Boken ”25 skott” redogör för polisens dödsskjutningar sedan år 1990 och redovisar i detalj vad som hände när Erik Torell av misstag dödades av polisen i Vasastaden i Stockholm.