Anders Bergstedt, kriminalinspektör på hugget
På Lidingö, nära Stockholm, bor en pensionerad kriminalpolis som agerar blåslampa i ändan på rättsväsendet. Läs hans artikel om två iögonfallande exempel nedan.
I det första fallet greps två garvade kriminella kamrater från Litauen, 27 resp.23 år sedan de spårats av en polishund. Den ena erkände och fick fängelse 6 månader och den andre, som nekade till att ha varit inne i villan, frikändes. Någon månad efter att straffet var avtjänat greps båda igen efter ett bostadsinbrott i Södertälje.
Vapenrån i villa
En 33-årig narkoman med 26 domar bakom sig och kvarvarande straff efter två villkorliga frigivningar på 1 år resp. 6 månader dömdes för villainbrottet på Bergsvägen till Skyddstillsyn och Kontraktsvård den 26 juni. Den 20 augusti straffade han ut sig från behandlingshemmet efter intag av anabola steroider. Den 4 september greps han sedan han lurat till sig en lyxbil värd ca 300.000 kronor, tagit sig in i en villa i Saltsjö-Duvnäs och med en laddad pistol utfört ett rån.
Han häktades och den 10 oktober kom domen från Nacka Tingsrätt (B4878.-14). Skyddstillsynen förverkades liksom de tidigare villkorliga frigivningarna och domen blev 3 år och 10 månader för de nya brotten.
Domstolarna följer inte lagen
I synnerhet det senare fallet visar att domstolarna inte följer lagstiftningen utan följer minsta motståndets lag då det gäller hopplösa återfallsförbrytare. Man tar ingen hänsyn till att de drabbade får ytterligare en grov kränkning då straffen är orimligt låga och man anstränger sig för att frikänna.
Så var reaktionen hos de drabbade på Lidingö. Den nya domen är hård men rättvis och visar att domstolen nu tagit stor hänsyn till återfallen och brottsoffren. Tyvärr innebar den tidigare domen att gärningsmannen snabbt försattes på fri fot och begick ytterst grova brott och att då nya drabbade utsattes för allvarligt hot och våld.
Det finns hur många exempel som helst på att det ofta är så här det går till i våra domstolar. Det känner alla poliser och polischefer till. Naturligtvis sätter det ner motivationen hos poliserna. Det är omöjligt att förstå hur polischeferna kan åse detta utan att reagera kraftigt.
Jag vill påstå att utfallet blivit ett annat om jag inte tagit kontakt med åklagaren i det senaste ärendet och påpekat den tidigare orimliga domen. Hon har nu gjort ett bra jobb och tacken blir att hon sannolikt belastas ytterligare genom att tvingas driva ärendet i Hovrätten. Det talas hela tiden om samarbete och samverkan mellan myndigheter men då verkligheten visar hur det står till väljer polischeferna att tiga och positionera sig för den nya organisationen.
Det är nu viktigare än någonsin att verkligen sporra och motivera polispersonalen som håller på att tappa tron på framtiden. Här på Lidingö får man nu lita på grannsamverkan och polisens volontärer och andra frivilliga. Vaktbolaget Securitas kommer hela dygnet att utföra det arbete som allmänheten hoppades att poliser skulle utföra. Nu får Lidingös invånare via skattsedeln betala till Securitas och för en polisverksamhet som man inte får.
Text: Anders Bergstedt, pensionerad kriminalpolis, numera debattör.
(Debattartikeln är publicerad i Polistidningen www.polistidningen.se under fliken Debatt)
och flugit 37:an i 60 minuter. Dessutom fikat och ätit Sveriges godaste sockerkaka.
De öppna gränserna, naiva medborgare, slappa politiker och en uselt fungerande polisorganisation är den mix som skapat den gröna betesängen för dräggen. Anders Bergstedt är en idogt arbetande rättskaffens man som vi borde haft många fler exempel av. De utländska stöldligorna ska bekämpas och fängelsestraffen borde de avtjäna i sina respektive hemländer. Det är ju så populärt att lägga ut verksamheter så Kriminalvårdsstyrelsen borde få direktiv om att köpa fängelseplatser i Polen, Estland, Lettland och Litauen.
Vad trött man blir på Anders. Detta eviga gnatande om att inget kan göras bra om man inte gör som Anders säger. Suck.
Du har fel. Jag gör aldrig anspråk på att ha rätt utan vill ha en dialog. Cheferna är skakade och deras motdrag är tystnad. Tycker du att jag har fel och att allt är bra kan du väl tala om det. Jag lider med mina f.d. kollegor som har tappat hoppet, och dom är många. Jag har alltid varit eldsjäl och det gör ont att se hur det bara gått utför på dessa 4 år. Jag har alltid stått med mitt namn men det gör inte du.