När hovrätten för Västra Sverige frikände en hedersman från Arvika för vapenbrott kritiserades åklagaren med ett citat från år 1523. Försvarsadvokaten Stefan Liliebäck säger att polisen i Bergslagen är ”totalt inkompetent i vapenfrågor”.
När tävlingsskytten i Arvika hastigt dog blev änkan dödsbodelägare och den som hade hand om boets tillgångar inklusive tävlingsskyttens kulsprutepistol. Men änkan är dement så dottern använde sig av den fullmakt hon hade och tog av säkerhetsskäl 
kpisten till en annan tävlingsskytt som dels hade egna kpistar och dels har tillstånd att handla med vapen sedan 30 år tillbaka. Vapenhandlaren är känd som en hedersman och flitigt anlitad av polisen för olika vapenbedömningar.
Vapenhandlaren låste in kpisten i ett värdeskåp SS 1142 som har högre skyddsklass än de säkerhetsskåp som är godkända för vapenförvaring. Samma dag skickade han in rätt blankett till polismyndigheten med uppgift om att han hade kpisten för förvaring. Av en slump gjorde polisen sin obligatoriska årliga kontroll av vapenhandlaren dagen efter och då fanns ju tävlingsskyttens kpist där, som dottern hade lämnat dagen före. De två poliserna som utförde kontrollen larmade polisen som till stor förvåning tvingades skicka en patrull, med två poliser, för att beslagta kpisten och skriva rapport.
Inget ärende om vapen kan vara för litet för polis och åklagare
Hedersmannen åtalades vid Värmlands tingsrätt i Karlstad och åklagaren Rebecka Hellgren framhöll att straffvärdet är fyra månaders fängelse men att hon kunde acceptera samhällstjänst och böter om brottet av rätten skulle bedömas som mindre allvarligt. Tingsrätten ogillade åtalet och frikände vapenhandlaren. Där kunde historien slutat. En historia som aldrig borde börjat men för en övernitisk polis med tunnelseende kan inget ärende där vapen är med vara för litet.
Hovrätten läxar upp
En ny åklagare tog över och överklagade den friande domen till hovrätten i Göteborg. Åklagare Markus Nyman yrkade på ansvar för vapenbrott.
Hovrätten för Västra Sverige konstaterar det alla redan visste, att inget brottsligt uppsåt funnits, att den åtalade utan anmärkning handlat med vapen i 30 år, att han själv ägde två kpistar och tävlade med dem. Dottern som av säkerhetsskäl med tanke på den dementa mamman lämnat den avlidne faderns kpist till handlaren för tillfällig förvaring hade gjort ett fel. Hon hade inte hos polisen begärt att få lämna vapnet till handlaren. Hon var inte åtalad. Så vad hade då vapenhandlaren gjort för brott?
Jo, han hade inte frågat dottern om hon bett polisen om tillstånd att lämna vapnet för förvaring tillfälligt hos handlaren. Denna underlåtenhet fick två poliskontrollanter att larma ut en polispatrull för att beslagta kpisten och upprätta rapport om misstänkt vapenbrott. Det fick också en åklagare att åtala. Tingsrätten fick lägga tid och pengar på det. Försvarsadvokaten fick betalt av skattebetalarna. Efter friande domen överklagar åklagaren till hovrätten som tvingas lägga tid på detta brott.
Hovrätten konstaterar att kpisten var mycket säkrare hos handlaren än hos den dementa änkan och att det råder ingen tvekan om att handlaren hade fått polisens tillstånd att förvara kpisten om han hunnit begära ett sådant tillstånd. Föga förvånade friar hovrätten handlaren. Men man nöjer sig inte med det utan ger också åklagaren en örfil genom att citera domaren Olaus Petri från år 1523. Det är en mening som fritt tolkat av mig betyder att ”ingen ska dömas för en struntsak”.
Inkompetent
”Både polisen i Bergslagen och polisens rättsenhet i Falun är fullständigt inkompetenta i vapenfrågor”. Det säger den erfarne advokaten Stefan Liliebäck (bilden t v) i Arvika.
Text: Lars-Kristian Bergh
och flugit 37:an i 60 minuter. Dessutom fikat och ätit Sveriges godaste sockerkaka.
Att som åklagare ta ett onödigt ärende till tingsrätt kan vara förståeligt med den hoplofobi (vapenskräck) som finns bland myndigheter. Men att framhärda och dra det ännu ett varv i hovrätt är totalt oförsvarbart. Det endast späder på myndighetsföraktet.
Den dag tjänstemannaansvar återinförs kan man hoppas få slippa höra om sådant flagrant slöseri med skattemedel.